Stärk dialogen och öka kunskapen om klimatfrågorna

Ett klimatrådslag är en mötesplats för dialog och diskussion. Här möts invånare och representanter för organisationer, företag och kommun för att ta fram och förankra förslag till åtgärder som kan bidra till en hållbar omställning. Målet är att öka medborgarnas engagemang och att förslagen ska leda till politiska beslut och konkreta åtgärder. Metoden har utvecklats av Klimatriksdagen (en ideell förening som arbetar för att lämna förslag till Sveriges riksdag) och på klimatriksdagen.se redovisas erfarenheterna från tre kommuner som har tillämpat den – Malmö, Borås och Sollefteå.

Inför rekryteringen av deltagare behöver man bestämma vilka kriterier som är viktiga för att klimatrådslaget ska spegla befolkningen så väl som möjligt, till exempel när det gäller kön, ålder, utbildning och bostadsort. I Malmö och Borås deltog 40 personer och i Sollefteå 30.

Innan själva rådslaget får deltagarna ta del av kunskap om klimatfrågor, till exempel genom föreläsningar av sakkunniga. Därefter samlas de i rådslaget för att diskutera, dela erfarenheter och tillsammans ta fram förslag till åtgärder som kan bidra till att minska klimatpåverkan. För att öka möjligheterna att omsätta åtgärdsförslagen i praktiken förs en dialog med lokala politiker och tjänstemän genom hela processen.

De förslag och rekommendationer som klimatrådslaget tar fram lämnas över till kommunen, som åtagit sig att gå igenom samtliga förslag, ta upp dem i lämpliga forum och diskutera om och hur de kan implementeras. Sedan ska kommunen återkoppla till deltagarna i klimatrådslaget, bland annat genom ett möte några månader efter rådslaget.

Handledning för genomförande finns på klimatriksdagen.se

En klimatutbildning för förtroendevalda politiker i kommunala nämnder och styrelser kan genomföras med befintligt och kostnadsfritt tillgängligt material. Samma utbildningsmaterial skulle kunna erbjudas ledningsgrupper och ansvariga tjänstemän på kommunala förvaltningar.

Klimatkommunerna är en förening för kommuner och regioner som arbetar aktivt med lokal klimatomställning. För närvarande ingår 56 kommuner. Arbetet sker tillsammans med invånare, företag, föreningar och andra aktörer, med fokus på att lyfta fram de positiva effekter som omställningen kan ge för invånare, miljö och samhället i stort. Läs gärna mer på klimatkommunerna.se.

Klimatkommunerna har med stöd av Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagit fram ett fortbildningsmaterial - "Klimatkunskap för lokala ledare", som ger grundläggande kunskap om vad klimatomställningen innebär och konkreta tips på åtgärder och arbetsmetoder. Materialet, som består av ett självstudiematerial, fördjupningsavsnitt och samtalsfrågor, finns att ladda ner kostnadsfritt på Klimatkommunernas hemsida – här. Karlstads kommun genomförde utbildningen obligatoriskt för förtroendevalda i kommunala nämnder, styrelser och bolag med avsikt att i nästa steg nå även ledningsgrupper och andra tjänstemän.

På klimatkommunerna.se finns även ett underlag för att diskutera klimatfrågor på APT. Materialet består av fyra presentationer på temana mat, pendling, el & energi respektive textiler och man behöver inte avsätta mer än en kvart per del.

Naturskyddsföreningen i Karlskrona föreslår att rektorer och pedagoger i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska få utbildning i hållbar utveckling, till exempel genom att använda Skolverkets material för respektive grupp.

Skola och utbildning lyder under nationella styrdokument med syfte att utbildningen ska vara likvärdig för alla elever i hela Sverige. Förskola, grundskola och gymnasium har ett tydligt uppdrag i läroplanerna att belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. Hur väl detta genomförs skiftar från skola till skola och från kommun till kommun och hänger ofta på om det finns engagerade lärare som driver frågan. För att eleverna ska få likvärdiga kunskaper och färdigheter inom hållbar utveckling krävs tydliga signaler från kommunen om att detta behöver prioriteras. Det finns färdiga material att utgå från men det behöver ges tidsmässigt utrymme för sådan kompetensutveckling. 

På Skolverkets webbplats Lärportalen finns färdiga utbildningsmaterial om hållbar utveckling som riktar sig till pedagoger i förskola och f-klass, åk 1–6, åk 7–9 respektive gymnasiet.

Grön Flagg är en plattform för förskollärare och lärare om hållbar utveckling i förskolan och skolan. Den drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent och tillhandahålls för en subventionerad avgift. Där finns olika material att ladda ner, till exempel färdiga lektioner och aktiviteter, kompetensutveckling och personligt stöd. Verksamheter som arbetar i Grön Flagg-metoden under ett läsår får en Grön Flagg-certifiering. Metod och material är evidensbaserat, kvalitetssäkrat och bygger på forskning, läroplan och Skolverkets riktlinjer om lärande för hållbar utveckling. Det används idag av hundratals skolor och förskolor i Sverige, till exempel förskolan Nätet i Nättraby.